Jag brukar inte tycka om söndagskvällar.
Brukar må dåligt över att jag har lämnat min älskling i Älvbyn.

Men ikväll tänkte jag att jag måste blicka framåt istället. För hur hjälper det mig att sitta hemma och vara ledsen över att jag inte kan träffa älsklingen varje dag? Det hjälper ingenting alls. Blir bara värre.

Så nu har jag passat på att ha en massa Emma-tid.
Jag har tränat till favoritmusiken,
 läst mina favoritbloggar,
sett ett avsnitt av Vänner,
 läst favorittidningen och
målat naglarna.

Nu mår jag bra!