Under eftermiddagen har vi pratat om ätstörningar, vilket jag tycker är ett väldigt intressant ämne eftersom det drabbar så många. Jag kände igen mig i mycket eftersom jag själv varit nere i träsket när jag var 14-15 år. Jag planerade allt jag skulle äta och det var jobbigt att bli bortbjuden på mat osv eftersom tryggheten försvann. Som tur är så vände detta för mig och nu är det snarare tvärtom - jag äter vääääldigt mycket. Men det behöver jag eftersom jag tränar så pass hårt. Ibland kan jag få lite dåligt samvete när jag ätit för mycket skräp, men då tänker jag bara "Nu kommer jag få extra mycket pump imorgon på träningen", eller "Musklerna behöver mycket energi för att växa".


Att ha ångest över något så naturligt som att äta är så fruktansvärt dumt och så fruktansvärt onödigt, men ändå är det många som är inne i det. Den enda ångest jag har nu är att jag inte vill bli hungrig. Jag packar med mig otroligt mycket ätbart när jag ska iväg nånstans. Flera mellanmål ifall hungern skulle smyga sig på. Jag behöver ständigt veta att jag kan få i mig energi ifall det behövs. Jag hatar att vara hungrig!


Trots att jag i nuläget väger 20 (!) kg mer än jag gjorde när jag hade problem med maten så har jag aldrig varit mer nöjd med min kropp än jag är nu. Den funkar bra, den är fin och jag bryr mig bara om vad jag själv tycker. Jag struntar fullständigt i andras åsikter (sanning med modifikation; Jag vill ju att Linus ska tycka om min kropp också, men han tycker att jag kan gå upp ett tiotal kilo och ändå se bra ut. Han har inga som helst krav på mig!).


Här får ni en bild på mig när jag är lite uppsvälld, vilket jag alltid blir i PMS-tider (kan bevisa det nu eftersom till och med förlovningsringen sitter betydligt hårdare). Men vet ni, jag är nöjd ändå. Skit samma om man sväller upp lite ibland, är man tjej så är man!





Jag tycker att min mage är alldels lagom platt och fin. Någon gång ska jag satsa på magrutor, men nu bryr jag mig inte mycket om estetiken just där. Något som dock är GRYMT (ger mig själv tillåtelse att skippa jante-lagen) är mina ben. Ser ni mina benmuskler? Framsida lår är minsann inte att leka med ;) (Stolt tjej!).